Spriten ständigt närvarande – Fyra feministiska förebilders syn på alkoholfrågan

Nu är Nocturums senaste skrift släppt! Vi ger ut den tillsammans med KSAN. Tre skribenter porträtterar fyra feministiska förebilder. Anna Carlstedt skriver om Drottning Kristina och Emilie Rathou, Anna Sjöström porträtterar Marty Mann och Frida Ohlsson Sandahl berättar om Astrid Lindgren. Alla texter rör personernas förhållande till alkohol, på ett eller annat sätt.

Spriten x2

Nocturums två senaste skrifter.

Anna Carlstedts text bär titeln Normkritiska queerhjältar före sin tid, och visar hur både drottning Kristina och Emilie Rathou både utmanade könsrollerna och alkoholnormen i samhället de levde i. Anna Sjöströms text om doldisen Marty Mann handlar om en kvinna som var med och byggde upp de värderingar och definitioner som Anonyma Alkoholister använder sig av än idag, vilket hon ytterst sällan blir uppmärksammad för. När Frida Ohlsson Sandahl skriver om Astrid Lindgren handlar det både om privatpersonen Astrid och om hur alkoholen kommer till uttryck i hennes böcker.

Läs hela skriften här: Spriten ständigt närvarande

Om du vill beställa ett tryckt exemplar går det utmärkt. Skicka ett mejl till info(a)nocturum.se så skickar vi utan kostnad.

Som hon drack!

Nocturum har genomfört ett seminarium utifrån boken Som hon drack – Kvinnor, alkohol och frigörelse. Författarna till boken, Jenny Damberg och Lisa Wiklund, deltog för att berätta om vad de sett i samhället som gav dem tankarna att skriva boken, samt berätta en del om innehållet. Sofia är till vardags filosofie doktor i etnologi och Jenny är frilandsjournalist. Deltog gjorde även Sofia Karlsson, feminist och nykterist, som med dessa glasögon läst boken. Sofia är en av grundarna till Feministiskt Initiativ och driver idag egen kommunikationsbyrå. Josefine Larsson, verksamhetsansvarig för tankesmedjan Nocturum, modererade samtalet.

Samtalet inleddes med att författarna presenterade innehållet i boken överskådligt. De har valt att belysa de senaste sextio årens dryckesmönster utifrån ett antal exempel, till exempel charterresor, lådvinsfällan, synen på föräldraskap och andra samhällsfenomen. Vad har egentligen hänt sedan motbokens avskaffande? Tesen som drivs i boken är att trots att kvinnor numera rent lagmässigt kan dricka alkohol på samma sätt som män, men att normativt finns det stora skillnader på hur samhället ser på mäns och kvinnors drickande. Könsrollerna förstärks när alkohol är inblandat.

Efter denna övergripande presentation kommenterade Sofia sina reaktioner när hon läste boken. Hon berättade att feministen i henne blev gladare än nykteristen i henne av det som står i boken. Detta för att ur ett feministiskt perspektiv är det viktiga frågor som belyses och det är viktigt att uppmärksamma hur sambandet mellan könsroller och alkohol ser ut. Däremot var det ur ett nykterhetsperspektiv inte lika uppmuntrande läsning. Detta för att det i någon mån förutsätts att människor ska dricka alkohol och har en i någon mån oproblematiserande bild av alkoholkonsumtion.

Det var också dessa frågor som ställdes av moderatorn till författarna – i vilken grad anser de att kvinnlig frigörelse handlar om rätten att dricka alkohol i högre utsträckning? Författarna förklarade att det främst handlar om rätten till en egen alkoholkonsumtion, fri från den skuld och skam som i högre grad än för män är förknippad med kvinnligt drickande. Men att de samtidigt inte riktigt hade tagit in perspektivet att problematisera alkoholkonsumtionen i sig på en övergripande nivå.

Samtalet varade i knappt en och en halv timme, och fördjupades både kring könsroller och alkoholnorm. Det gav säkerligen både författarna och åhörarna nya perspektiv på alkoholfrågan.

Spriten ständigt närvarande – fyra feministiska förebilders syn på alkoholfrågan

Nu är den här! Nocturums senaste skrift, som vi ger ut tillsammans med KSAN. Tre skribenter porträtterar fyra feministiska förebilder. Anna Carlstedt skriver om Drottning Kristina och Emilie Rathou, Anna Sjöström porträtterar Marty Mann och Frida Ohlsson Sandahl berättar om Astrid Lindgren. Alla texter rör personernas förhållande till alkohol, på ett eller annat sätt.

Spriten x2

Här syns den nya skriften tillsammans med Nocturums näst senaste publikation, Spriten och den lidande konstnären.

Den 19 april klockan 19.00 på IOGT-NTO-Gården i Klara, Klara Södra Kyrkogata 20, bjuder vi in till release. Mingla med författarna, ät lite plockmat, få ett exemplar av skriften. Välkommen!

Fotografiska skapar en helt ny drinkkultur

Fotografiska är ett museum i Stockholm, som visar fotokonst – så långt uppenbart. Men det är mycket mer än så. Inte minst finns där en restaurang som har ett genomtänkt koncept från idé till utförande. I rollen som matinspiratör och konceptutvecklare finns kocken Paul Svensson, och han har en tydlig tanke om vad restaurangen ska stå för. Ett inkluderande, ekologiskt och hållbart tänk där grönsakerna och det säsongsenliga står i fokus för det som serveras. Njutning, hälsa och miljö är tydliga ledord.

Fotografiskas barchef Richard "Chille" Man samt konceptutvecklaren och matinspiratören Paul Svensson

Fotografiskas barchef Richard ”Chille” Man samt konceptutvecklaren och matinspiratören Paul Svensson. I förgrunden syns drinken Vintermorot.

Detta koncept genomsyrar givetvis också Fotografiskas nya bar. Igår var jag, Josefine, på pressträff för att höra mer om denna senaste utveckling av verksamheten. Paul Svensson inledde med att prata just om det inkluderande förhållningssättet som han vill även ska genomsyra baren. Liksom vegetarianer länge har setts som något av ett problem av många restauranger har även de som inte dricker alkohol gjort det i många barer. Men han vill att ge alla samma villkor. Därför är alla drinkar i grunden alkoholfria (att de är ekologiska är en sådan självklarhet att det inte ens skrivs ut). Folk som går ut tillsammans ska ha samma möjligheter och förutsättningar. De ska också kunna dela samma smakupplevelse, oavsett om drinken innehåller alkohol eller inte.

Därför är tankesättet i denna bar helt omvänt från alla andra barer, fortsätter Paul Svensson. I vanliga fall utgår en drink ifrån en spritsort, som därefter matchas med andra smaker för att skapa balans. I Fotografiskas bar utgår bartendrarna från en annan råvara, en frukt eller grönsak, och matchar den för att skapa smakbalans. Det kan vara råvaror som granskott eller mandarin, men också stjälkselleri eller morot. Sedan kan de gäster som vill välja att addera alkohol och betala dubbelt så mycket. Men även detta utgår från smakbalansen, så det går inte att välja styrka eller spritsort själv.

Kollage 1

Under drinkprovningen bjöds alla på varsin grunddrink. Vi uppmanades att gissa smakerna och försöka lista ut innehållet. Sedan blandades drinken framför oss och de som ville smaka varianten med alkohol fick ta ett sugrör och smaka lite även på den. Fem av de åtta drinkarna bjöds runt, samtliga med helt olika karaktär. Detta, berättade barchefen Richard ”Chille” Man, var en av de största utmaningarna. Att få alla drinkar att vara helt egna, samtidigt som de skulle fungera både med och utan alkohol. Och framförallt att de inte skulle kännas som något ur en juicebar, utan vara tydliga cocktails. Därför uppskattade han att höra att alla inte tyckte lika bra om alla drinkar, för det hade varit ett tecken på att de varit för snäva i smakbilden.

Fotografiska 5

Drinken Granskott. Recept: 30 ml syrup på gran och eucalyptus, 1 cm gurka (muddlas). 20 ml limejuice, 4 blad mynta. Bygg och toppa med ginger beer. Utan alkohol: 50 ml Ingrid Marie äppelmust. Med alkohol: 50 ml Nils Oscars Vodka Zero. Även underlägget är en del av hållbarhetstanken, då det kan återanvändas.

Denna bar är helt säkert ett alldeles nytt perspektiv på alkoholfrågan, och jag är säker på att den kommer att göra samma succé som Fotografiskas restaurang redan har gjort.

 

Extrainsatt workshop: Rödvinsvänster, alkoholnorm och solidaritet – hur ska arbetarrörelsen förhålla sig till alkohol?

I samarbete med ABF Stockholm anordnar vi nu en uppgraderad version av den workshop som anordnades på Socialistiskt forum med nästan samma namn. Den här är än tydligare fokuserad på just arbetarrörelsen, i skenet av senaste tidens stora rubriker kring Kommunals alkoholstinna fester.

Hur mycket diskuterar arbetarrörelsen alkohol som samhällsfenomen? Hur mycket diskuteras alkoholbruk i arbetarrörelsens egen verksamheten? Vilka alkoholpolicydokument finns och hur efterlevs de? Detta är exempel på frågeställningar som aktualiserats i samband med avslöjandena om Kommunals fester och verksamheten med lyxkrog.

Nu ger tankesmedjan Nocturum och ABF Stockholm dig chansen att diskutera arbetarrörelsens förhållande till alkohol, både ideologiskt och mer konkret, i en workshop.

När? Måndagen den 1 februari kl 18.00-19.30

Var?  I ABF Stockholms lokaler, Sveavägen 41.

Alla som på något sätt är intresserade av ämnet är hjärtligt välkomna och det kostar ingenting att delta.
Josefine Larsson, verksamhetsansvarig på tankesmedjan Nocturum, är workshopledare.

Anmäl dig gärna genom ett mejl till info@nocturum.se.

Våren 2016

Nu drar Nocturum-terminen igång igen och vi blickar givetvis fram emot en intressant vår.

Några spår vi kommer att arbeta vidare med:
– Som hon drack – seminarium utifrån boken med samma namn, den 8:e februari kl 18.00
– Liberalism och alkohol – nästa del i vår serie om de politiska ideologierna och deras förhållande till alkohol. Deltar gör bl a en gammal Systembolags-VD… Detta sker i mars månad!
– Nocturum-middag – Vi planerar en middag med ett tiotal väldigt intressanta gäster som kan ge sina nya perspektiv på alkoholfrågan. Troligen sker detta i april.
– Ny skrift – Drottning Kristina, Emelie Rathou, Astrid Lindgren och Marty Mann porträtteras i tre texter av Anna Carlstedt, Frida Ohlson-Sandahl och Anna Sjöström. Lansering i mars!
– Almedalen-seminarium: vi följer upp spåret med de politiska ideologierna och alkoholen i ett samlande seminarium

Utöver detta kommer en del av arbetstiden gå åt till att planera ett seminarium för Nocturums huvudman, Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran. Detta kommer att presentera en bok av Ola Segnestam-Larsson där hans forskning gällande hur civilsamhället använder sig av vetenskap presenteras.

Hoppas att detta låter spännande och håll utkik efter inbjudningar till kommande evenemang!

Ett besök på Spritmuseum

Igår besökte jag Spritmuseum, för att undersöka vad de har för perspektiv på alkoholfrågan.

Museet öppnades 2012, delvis som en efterföljare till Vin- och Sprithistoriska Museet vilket var mer eller mindre ett företagsmuseum för Vin&Sprit AB. Men detta nya museum, som finns på Djurgården i Stockholm, har nu istället ett uppdrag att fokusera mer på det mänskliga beteendet. De säger sig vilja visa upp både den lust och det lidande som alkoholen väcker hos svenskarna.

Utöver själva museidelen finns en konsthall där en del utgörs av Absolut Art Collection, det vill säga bilder föreställande den berömda flaskan. Kronan på det verket är Andy Warhols verk. Men det finns också annan konst, inklusive videoinstallationer, som visas i olika utställningar.

När vi kommer till själva spritmuseet har de just nu två utställningar. Den ena handlar om öl, och presenterar hur denna dryck har utvecklats från historisk tid till dagens microbryggerier och förutspår att det hetaste framöver kommer att vara sur-öl. Besökarna uppmuntras att ta till sig informationen genom att det finns ett öl-quiz att fylla i. Som belöning går det att få en I <3 ÖL-pin i kassan efter besöket. Det går också att dofta på malt och humle för att se hur de olika sorterna ger ölet karaktär.

Den andra stora utställningen handlar om spritlandet Sverige, vilken ska porträttera just det som är Spritmuseums fokus – det bitterljuva förhållandet svenskarna har till alkohol. Det är en årstidsresa där flera olika sinnesintryck används för att få en helhetsupplevelse. Det går att dofta på olika essenser av smaksättning på sprit, till exempel fläder, dill och pomerans. Det går att titta på videor och höra människor berättar om vad de inte gillar och inte gillar för alkoholhaltiga drycker. Det går att ligga i en mjuk bädd som ska illustrera en snödriva som det är bäst att inte somna i om vintern. Det finns också filmer som ifrågasätter alkoholnormen – när är det okej att dricka på olika platser (såsom flygplatsen, i tunnelbanan, på jobbet eller på förskolan) egentligen? Det finns också olika föremål utplacerade för att få besökarna att fundera över alkoholen i relation till olika saker, som en jaktbössa eller en spritsamovar. En husvagn är uppställd och där inne spelas snapsvisor. På en tv-skärm visas händelseförloppet under en kräftskiva där det dricks mycket alkohol.

Även om utställningarna på Spritmuseum kändes genomarbetade och varken direkt glorifierade eller fördömde alkoholen, kändes de oväntat…menlösa. De väckte inte särskilt starka reaktioner alls, vilket jag ändå hade förväntat mig. Kanske vågar de inte provocera så mycket åt endera hållet för att passa en bred publik, men lite mer edge hade definitivt varit spännande.

 

Rödvinsvänster, solidaritet och alkoholnorm

Nocturum har ambitionen om att göra en serie samtal för att belysa frågan om alkohol och de olika politiska ideologierna. I och med att ABF Stockholm anordnade sitt årligt återkommande evenemang Socialistiskt Forum, såg vi möjligheten att diskutera alkoholen och socialismen.

Tanken i detta fall är inte att ge deltagarna svar eller hålla djupa föreläsningar, utan att de själva får komma fram till var deras ideologi befinner sig i förhållande till alkoholen idag.

En blandad grupp deltagare dök upp på workshopen kallad Rödvinsvänster, solidaritet och alkoholnorm – hur ska socialismen förhålla sig till alkohol? Först introducerades ämnet och sattes i en väldigt övergripande kontext. Arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen växte fram sida vid sida (samman med frikyrkorörelsen) och båda verkade för att alkoholen skulle släppa sitt grepp om samhället. Detta lyckades också och konsumtionen gick ner. Men samtidigt byggdes det första Folkets Hus för att arbetarrörelsen ville kunna dricka alkohol och därför inte längre kunde ha sina möten i nykterhetslogerna.

I lite mer modern kontext valde Vänsterpartiet på sin senaste partistämma att bifalla en motion om att all kost ska vara vegetarisk på partievenemang, samtidigt som en liknande motion om att ha alkoholfria evenemang avslogs. Vad säger det om var den moderna vänstern befinner sig?

Deltagarna fick sedan genomföra en värderingsövning där de skulle ställa sig på en linje, som en skala, utifrån hur de uppfattar ett påstående eller en fråga. Första frågan:
Hur mycket rödvinsvänster är vänstern? Deltagarna ställde sig ganska utspritt över skalan från ingenting till jättemycket. Några personer delade med sig av sina argument för varför de ställt sig där de gjorde, och det handlade t ex om ifall de utgick från samhällets stereotyp eller sin egen upplevelse. Alla var i alla fall överens om att det finns visst belägg för begreppet, då det dricks ganska mycket alkohol i socialistiska kretsar.

Andra frågan var:
Hur mycket diskuteras alkohol som samhällsfenomen i socialistiska sammanhang? Skalan sträckte sig från ingenting till jättemycket. Samtliga deltagare ställde sig från mitten och åt ingenting-hållet. Alla var alltså överens om att alkoholen som samhällsfenomen inte diskuteras så mycket alls.

Tredje frågan:
Hur mycket BORDE alkoholen som samhällsfenomen diskuteras i socialistiska sammanhang? och skalan var fortfarande densamma. Nu spred deltagarna ut sig lite mer igen. De flesta var dock överens om att ämnet borde diskuteras betydligt mer än vad det gör idag. En kommentar var att eftersom det är ett ämne som negligerats så länge borde det kompenseras av större diskussioner ett tag framöver.

Sista påståendet handlade om fokus för socialismens alkoholpolitiska arbete, där deltagarna fick ställa sig på en skala från å ena sidan missbrukaren som person och å andra sidan alkoholnormen i samhället. Även här ställde sig deltagarna ganska brett över skalan, även om de flesta stod mer åt alkoholnormen till. Även om det är viktigt att fokusera på de skadliga effekterna var deltagarna överens om att ett fokus på normen är bättre förebyggande.

När denna övning var klar delades deltagarna in i mindre grupper. De fick sedan diskutera tre frågor innan de delade med sig av sina tankar i helgrupp. Frågorna som diskuterades var:
– Vad borde känneteckna socialismens förhållande till alkohol?
– Vilka konkreta politiska frågor borde vänstern driva på alkoholområdet?
– Vilken typ av organisering behövs på alkoholfronten?

Dessa frågor fungerade mest som inspiration och för att underlätta samtalet, vilket gjorde att även andra aspekter diskuterades. Till exempel pratade grupperna om grundproblematiken i alkoholens roll i samhället, och varför det är så svårt att diskutera på en principiell nivå. En aspekt som belystes av flera grupper var att i det är många grupper som säljer alkohol på stödfester för att finansiera sin egen verksamhet. Detta gör att det kortsiktigt ger ekonomisk vinning men i längden gör sig vänsterrörelsen då beroende av alkoholindustrin och de kapitalistiska krafterna. Många reagerade också därför på att den nyöppnade serveringen i ABF-huset har fullständiga rättigheter, vilket uttrycktes som inte särskilt solidariskt.

En tillspetsad liknelse gjordes om att ett argument som hörs ibland är ”du kan ju bara låta bli att dricka om du inte vill”, men att det vore helt otänkbart att ta in strippor till en socialistisk fest och säga ”du kan ju bara låta bli att titta på dem”. Här menades att alkoholen på något sätt inte ses som ett strukturellt problem inom vänstern, något som rörelsen annars brukar vara bra på att lyfta. Detta fenomen gör också att det är svårt att diskutera alkoholen på ett principiellt plan, där allt tas väldigt personligt.

Politiska frågor som borde drivas handlar om de klassiska verktygen om pris och tillgång, inte minst på kommunnivå där serveringstillstånd och öppettider på krogen nämndes. Organisering som behövs är fler nyktra organiserade rum.

Det är givetvis svårt att sammanfatta ett helt seminarium i text, och 45 minuter är kort tid för ett seminarium. Men klart är att många av deltagarna fick ett nytt perspektiv på alkoholfrågan, i detta fallet i förhållande till sin egen politiska ideologi.

Alkohol som faktor i rättssystemet

Nocturum har genomfört ett seminarium som ur två olika perspektiv berörde detta intressanta ämne.

Dels deltog historiken Niklas Ericsson som skrivit en avhandling om moralsyn, och under seminariet berättade han om alkohol och berusning har påverkat straffsatserna från medeltiden och till 1700-talet. Dels deltog kammaråklagaren Helene Gestrin, som berättade om hur rättsväsendet ser på alkohol som faktor idag.

Genom historien har synen på alkoholens påverkan på gärningspersonernas sinne pendlat fram och tillbaka. Det finns olika mycket nedskrivet från rättegångarna under den här tiden, men alkohol nämns i alla fall relativt ofta. Det är de åtalade som åberopar detta tillstånd. Under långa perioder verkar detta dock varken göra till eller från för hur de döms. Men under vissa perioder ser alkoholpåverkan som en förmildrande omständighet – personen i fråga visste inte vad han gjorde och därför kan han heller inte dömas för brottet han begått. Detta var framförallt vanligt i förtalsmål – då var det enkelt att ta tillbaka det en sagt när en nyktrat till, till exempel på 1200- och 1300-talet.

Under andra perioder, till exempel på 1400-talet har saken sett helt annorlunda ut, det har setts som en försvårande faktor att någon har varit berusad. Personen har dömts hårdare då han (för det är överlägset oftast en han) borde ha vetat bättre än att supa sig full till att börja med. Och under en period på 1700-talet var det faktiskt så att det var ett brott i sig att vara berusad i Sverige.

I den mer moderna historian har nuvarande lagstiftning sett ut ungefär som idag, sedan 1949. Dock har det gjorts olika uttolkningar av skrivelserna sedan dess. I lagtexten går det att läsa att om en person på egen hand berusat sig så ska detta inte göra att personen är mindre ansvarig för sina handlingar. Under en lång period innebar detta att en berusning helt enkelt bortsågs ifrån – en berusad person bedömdes på precis samma sätt som en helt nykter person. En dom i Högsta Domstolen 2011 befäste dock det som varit praxis de senaste åren, det vill säga att berusning är en faktor som tas i beaktande vid uppsåtsbedömning. Det innebär att berusning till exempel kan ge en nedsatt förmåga att inse konsekvenserna av sina handlingar.

Både historiskt sett och i modern tid verkar personer i alla fall föra fram argumentet att de var fulla och använda detta som ursäkt, oavsett om det har någon effekt på deras straff eller ej. Kanske beror detta på att man helst vill dömas mildare i omgivningens ögon – oavsett vad rättssystemet säger.

Även berusning hos andra personer inblandade i rättsfall togs upp. Till exempel blir alkohol en faktor att ta med i beräkningarna vad gäller vittnesmål, där berusning kan ha en påverkan på tillförlitligheten i utsagorna. Även alkoholpåverkan hos vissa målsägande blir en faktor i en del fall. Dels i bedömningen av deras utsagor, men ibland används det också för att minska trovärdigheten hos personen och säga något om dennas karaktär –  till exempel i våldtäktsfall.

Stort tack både Helene och Niklas för ett intressant seminarium!