I sommar har jag hunnit fira midsommar uppe vid Höga kusten, varit [...]]]> Vi är mer än halvvägs in i sommaren och solen bjuder på värme. Det har varit fint väder i flera veckor och med det vill vi sitta ute på serveringar eller på stranden och dricka gott. Min fråga är, finns det bra alkoholfria alternativ?

I sommar har jag hunnit fira midsommar uppe vid Höga kusten, varit med på Almedalsveckan nere på Gotland och paddlat kajak ute på Stockholms skärgård och njutit av både fin miljö och ätit gott på skärgårdsrestauranger. Hur har det gått att finna dem alkoholfria alternativen.

Svaret är att det faktiskt har gått riktigt bra. På Almedalen så utökades de alkoholfria mingeltillfällena till minst 10 st (jämför med förra året då det endast var 4 st i IOGT-NTO:s regi). Mitt midsommarfirande blev helt nyktert för alla, grupptrycket blev så stort från oss 4 som avstod från alkohol att de andra helt enkelt fick en anledning att inte dricka. Idag har många restauranger faktiskt bra alkoholfria alternativ i både vin och öl.

Min slutsats är att det har funkat riktigt bra att släcka törsten denna sommar i alla olika situationer: på stranden, på restaurangbesöket och även hemma hos folk över en mysig kväll med grillning.

Ha en fortsatt trevlig sommar med vetskapen att det finns alternativ.

/Zahra – Nocturum

Befinner mig just nu i Europas huvudstad, Bryssel, för deltagande på en konferens där paraplyorganisationen EUROCARE står som anordnare i samarbete med andra aktörer, bland annat IOGT-NTO. Idag finns det många tusen lobbyister i Bryssel som har som främsta uppgift att göra ett påverkansarbete för sina sakfrågor. NBV (nykterhetsbildningsverket), IOGT-NTO och [...]]]>

Befinner mig just nu i Europas huvudstad, Bryssel, för deltagande på en konferens där paraplyorganisationen EUROCARE står som anordnare i samarbete med andra aktörer, bland annat IOGT-NTO. Idag finns det många tusen lobbyister i Bryssel som har som främsta uppgift att göra ett påverkansarbete för sina sakfrågor. NBV (nykterhetsbildningsverket), IOGT-NTO och UNF (ungdomens nykterhetsförbund) har ett kontor med 1-2 personer på plats för att lobba och samtala med beslutsfattare i just alkohol och drogfrågan. Det som varit på tapeten ett tag nu är vingårdsförsäljningen. Ganska snabbt förstår man att det är ett ojämnt resursfördelningsproblem bland ideella frivilliga organisationer och alkoholindistrin. För det första så har industrin många fler personer som jobbar för påverka beslutsfattare medan NGO (non govermental organisations) har i de flesta fall 1 till 2 personer på plats och begränsade ekonomiska resurser. Tack vare samarbeten med olika aktörer såsom EUROCARE och ACTIS så syns man mer, och ett konstaterande är att syns man så hörs man i denna stad – Bryssel.

Lite om konferensen: Det har tagits upp många viktiga frågor under dessa 2 dagar, den 21-22 juni. Meningen med konferensen har varit att lyfta upp alkoholfrågan ur olika aspekter och gå till handling, därav namnet; A CALL FOR ACTION. Jag har bland annat fått ta del olika seminarier och workshops om alkohol som ett globalt hälsoproblem, hur fungerar marknadsföringen kring alkoholen och dess effekter i samhället, alkohol på arbetsplatsen, sociala kostnader av alkohol och hälsorelaterade konsekvenser av alkohol. Det har varit mycket intressant att lyssna på den senaste forskningen, olika länders erfarenheter kring preventivt och socialt arbete och hur viktig alkoholfrågan är i politiska sammanhang för att kunna påverka beslutsfattare till rätt beslut för en striktare alkoholpolitik i Europa och Världen.

Det är dags att agera och inte bara skriva fina och ordentliga policys och rekommendationer. Europa och Världen måste ta sitt ansvar över alkoholens konsekvenser och gå till handling.

IT’S TIME TO MAKE A CALL FOR ACTION!

/Zahra Ousi - SSNF genom Nocturum

Enligt läroplanen har rektorn på varje grundskola ett särskilt ansvar för att riskerna med alkohol, [...]]]> Tidningen Accent gjorde nyligen en undersökning av Sveriges 24 lärarutbildningar. Det visade sig att ingen har någon obligatorisk utbildning om riskerna med alkohol, narkotika och tobak. Ändå förväntar såväl elever, föräldrar och politiker sig att skolan ska undervisa i detta ämne.

Enligt läroplanen har rektorn på varje grundskola ett särskilt ansvar för att riskerna med alkohol, narkotika och tobak integreras i undervisningen. Men man kan fråga sig hur det ska gå till om lärarna inte har någon kompetens i ämnet. Risken är ju uppenbar att om något händelsevis blir gjort så har det inte den kvalitet det förtjänar.

I CAN:s årliga elevstudier ingår att fråga eleverna om de fått någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak. I årskurs 9 svarar hälften att de inte fått någon undervisning.Det är lätt att förstå varför.

Det är svårt att forska om betydelsen av information och kunskap. I de studier som finns är sambandet mellan kunskap och eget agerande svagt. Man agerar alltså inte alltid i överensstämmelse med den kunskap som man har. Man kan därför  inte dra slutsatsen att alla elever skulle sluta supa och knarka om undervisningen blev bättre.

Men det finns en annan poäng med kunskap och det är att med kunskap kan ingen börja supa eller knarka av okunskap.

När rökningen etablerades visste vi faktiskt inte att den var så ohälsosam som vi nu vet att den är. Den allmänna okunskap som rådde ledde till att ”nästan alla” rökte. Den kunskap som nu finns har säkert bidragit till att färre faktiskt börjar röka. Om rökning med hjälp av kunskap associeras med lungcancer är det fler som avstår.

Av samma skäl är det viktigt att varje generation elever får en allmän kunskap om riskerna med alkohol och narkotika. Det har en allmänt återhållande effekt. Den är svår att mäta men det är högst sannolikt att den finns. Om vi inte hade haft någon ANT-undervisning över huvud taget i skolan de senaste 50 åren hade sannolikt kunskapen om riskerna med alkohol och droger i befolkningen sett annorlunda ut.

/Sofia Modigh, Nocturum

Vi konstaterade i vårt samtal att å ena sidan tas det för givet [...]]]> Nocturum genomförde för en vecka sedan ett rundabordssamtal om den muslimska rörelsen och alkoholfrågan. Som vanligt visar det sig att verkligen är väldigt intressant. Det finns inte direkt några vetenskapliga studier att hänvisa till när det gäller muslimers alkoholkonsumtion eller attityder till alkohol.

Vi konstaterade i vårt samtal att å ena sidan tas det för givet att muslimer är nyktra, så mycket för givet att alkoholfrågan i flera muslimska organisationer är en icke-fråga som man inte behöver tala om. Å andra sidan att flera muslimer i Sverige omdefinierar islam för egen så att det t ex räcker om man är helnykter under Ramadam.

På sikt kan man tänka sig att alkoholfrågan blir mer brännande för den muslimska rörelsen – frågan är om det då är för sent?

I vårt rundabordssamtal förde vi också ett resonemang om hur många sociala frågor de muslimska organisationerna i Sverige orkar bära. Det finns redan nu förväntningar på,  från övriga samhället, att de muslimska organisationerna ska arbeta med hedersrelaterat våld, förorter som brinner och integration i allmänhet.

Från Nocturums sida konstaterar vi att verkligen onekligen är intressant. Vi fortsätter rota och forska i frågor om den muslimska rörelsen och alkoholfrågan.

/Sofia

Som vanligt när jag är på resande fot betraktar jag även den lokala alkoholkulturen. Som västerlänning är man van att dels se alkoholreklam, dels att möte alkohol åtminstone i samband med krog- och restaurangbesök.

För [...]]]> Har varit en vecka på Kuba. Ett fattigt land där diktaturens järngrepps märks tydligt även för en relativt oinsatt person som jag.

Som vanligt när jag är på resande fot betraktar jag även den lokala alkoholkulturen. Som västerlänning är man van att dels se alkoholreklam, dels att möte alkohol åtminstone i samband med krog- och restaurangbesök.

För min del som nykterist krävs ibland visst finlir på nya ställen för att på ett artigt sätt kunna avstå alkohol utan att för det gå omkring och vara törstig.

På Kuba visade det sig vara ett väldigt litet problem. Romen som Kuba är så känt för fanns förvisso till försäljning i s.k. dollarbutiker men i övrigt såg man inte alls mycket av den. Likaså fanns ingen alkoholreklam över huvud taget – helt enkelt för att all reklam (utom politisk propagande) är förbjuden.

Under mitt vistelse där besökte jag en hel del restauranger. Inte på någon ställe höjdes ett ögpnbryn över att jag heller ville dricka deras lokala Coca-Cola än någon alkoholhaltig dryck. Behövde heller inte oroa mig för att den mycket goda apelsin- och mangojuicen var spetsad.

På stan såg jag endast vid ett tillfälle två unga män dricka sprit och endast en person av uteliggarkaraktär. Kuba var alltså tämligen alkoholfritt.

Trots friheten från alkohol må jag säga att förtrycket, polisnärvaron och totalitarismen väger till Kubas nackdel. Ett gammal talesätt i nykterhetsrörelsen äger fortfarande sin giltighet: Hellre en full demokrat än en nykter fascist.